Wednesday, January 11, 2012

Mjuka snölandskap


Inte så mycket händelserikt från sjukstugan. Fortfarande en hel del snörvel och host men jag känner mig lite piggare idag iallfall så det verkar gå åt rätt håll. Jag tänkte ta och visa lite bilder från våran sista dag i fjällen. Jag och C bestämde oss för att åka till Stöten som ligger ca 20 minuter från Tandådalen och prova backarna där. Våran vänner bestämde sig för att stanna med små killarna i Hundfjället.

När vi kom fram till Stöten visade det sig att det tyvärr bara var två backar öppna. Detta på grund av att de hade fått mindre snö här än i Tandådalen även om det fortfarande ser ut att vara gott om snö på dessa bilder. Det fanns en grön relativt lång backe som var fin. Lite mer fallhöjd här i Stöten som gjorde att backarna blev lite längre och sedan World Cup backen som var svart/röd.

Här kommer visst jag nedför backen. Jag är ingen duktig åkare men jag tar mig nedför. Skulle vara kul att gå skidskola någon gång och lära sig mer. Jag befinner mig nog fortfarande på den där nybörjar fronten vilket gör att jag ändå utvecklas för varje gång vi åker skidor. Tycker om att börja i snälla backar och arbeta upp självförtroendet. C lurade mig faktiskt här och fick mig att tro att World Cup backen var endast röd hela vägen så jag åkte. Insåg att han lurat mig då jag kom ned och insåg att jag för första gången i mitt liv vågat mig på en svart backe. Det var nog ändå bra att jag blev lite lurad för jag hade nog inte vågat om jag visste. Nu blev jag ändå lite både glad och stolt :-)


 
Vid liftarna fanns det en sådan här gigantisk Big Bag. Man tog sats i en liten backe och sedan blev det längd hopp med skidor för att landa på Big Bagen. Jag vågade mig inte på detta men C hoppade. Han lyckades landa på något konstigt sätt och fick en blodig fläskläpp. Jag var ganska glad att jag inte hade hoppat.

 Vackert med detta snölandskap uppe i fjällen. Trädgrenarna svepta i vacker rimmfrost.Det var precis nollgradigt då vi åkte denna dagen och det var däför ganska tungt med snön i backarna.


 Det var en ganska grå dag och bitvis var sikten relativt dålig i backen då dimman svepte ner över berget. Men jag tycker ändå att det var vackert här uppe. Utsikten kunde man njuta av och mot eftermiddagen så började himmelen spricka upp och man kunde ana lite blått. Vi åkte mellan kl 10 och 15 och sedan var man ganska slut i benen.



Den här lilla stugan som jag skymtade mellan de många snötäckta granarna tyckte jag såg så mysig ut. Detta var sista fotot jag tog på morgonen den dagen vi åkte hemåt och söderut. Det råder allt en speciell stilla tysthet i sådant här snölandskap.


Här hade vi lite snö igår men idag är det faktiskt sol och töväder. Varm och kallfronterna avlöser varandra ständigt just nu.

12 comments:

Marie said...

Det är så fint i Sälen, det känns nästan som att man kommer till ett annat land när man åker uppför den långa backen. Superfina bilder, Desiree!

Desiree said...

Marie, ja det har du rätt i att det faktiskt känns lite som att komma till ett annat land. Kul att du gillade bilderna.
Kram!

eastcoastmom said...

Åh så fint.

Vet inte om det är samma system som i USA, där vi åkt (Utah och Montana) men jag gillar verkligen inte svarta pister heller. Har väl åkt några ganska snälla svarta, men jag håller mig helst till gröna eller blå backar.

Annika said...

Vad duktigt av dig att ta dig ner för en svart pist.
BRA att du inte visste innan.
jag vågar inte ens åka i röda, då fattar du hur dålig jag är...
Och sämre blir det med åren.
Jag blir fegare och fegare.

Men dina bilder är så fina. Älskar den sista med stugan i skogen. Verkligen en dröm...

Hoppas du mår bättre idag.
Kramar!!

Katarina said...

Så vackert med det blåa skenet. Vinter är så vackert egentligen, så kallt, naket men vitt och bulligt på samma gång.

Kram

Desiree said...

Eastcoastmom, har inte riktig koll på Amerikanska skalan vad gäller backar men i Sverige så är grönt lättast, sedan kommer blått följt av rött och svårast är svart. De blå backarna tycker jag egentligen är allra trevligast.
Kram!

Katarina, ja du har så rätt i att det är ett speciellt blått ljus på vintern. Vackert och vadderat på något sätt. Ljudmässigt nästan som om det landskapet vore klätt i bomull.
Kram!

Monica said...

Har också testat Granfjällsstöten förutom de andra backarna i Sälen. Det är speciellt att det är så mycket skog i Sälen och så all snö, blir en tystnad. Härligt! Fina vinterbilder du tagit, kul att ha dem som minne. Det är jättebra att ta lektioner privat, man kan ta någon, sen testa vad man lärt sig och sen ta en lektion igen, väldigt bra och skidläraren visar saker som man aldrig någonsin tänkt på som underlättar direkt. Och "lurar" med en på allt möjligt, de ser direkt vad man klarar av och hur man är. Svarta backar kan faktiskt vara enklare, bättre logik, jag trodde först att de kunde jag inte åka i men det går.

Saltistjejen said...

Så härligt och ja jag tjatar om det igen men jag saknar snö och skidåkning! M tog en lektion m privartlärare när vi var i Vermont för ett antal år sedan. Han hade då aldrig tidigare testat slalom. Och han var superduktig tycker jag och åkte i blå backar efter det. Men nu säger han att det var så länge sedan att han nog skulle behöva skidskola eller lärare igen om vi skulle testa att åka. Själv åker jag inte heller så bra, men har åkt sedan jag var runt 9 tror jag. Stugan på sista bilden såg så mysig ut! och ja jag älskar den där lite fluffiga tystnaden som blir när det är mycket snö ute. :-)
KRAM! Och du Krya på dig nu!!!

Anne said...

Så vackert! Sista bilden är helt magisk, den tycker jag mycket om.
Jo, ibland måste man luras lite för att våga. Som det du skrev om din första svarta backe åkning.
Min familj skidade ofta och rätt regelbundet då jag växte upp. I tonåren avtog det, andra intressen tog vid från min sida och så har det egentligen fortsatt. Har inte åkt slalom på en massa herrans år nu (det blir kanske 15-20 år nåt). Längdåkning tyckte jag inte så mycket om som yngre men det är nog nåt jag idag skulle uppskatta mer tror jag. Just längdskidor skulle jag gärna göra. Har förstått det som att många åkt mycket längdskidor i Stockholmsområdet de två senaste åren (ja, inte i år då) när det fanns så mycket snö. Mysigt.
Vi har ju snöiga bergskedjor ca 2 timmars bilkörning bort så både längd och utförsåkning skulle vi rätt enkelt kunna göra nån helg på året men intresset har inte riktigt funnits.
KRYA på dig nu. Skit med dessa förkylningar. Vi blev förkylda efter flygresan till Sverige. De där flygplanen är ju rena rama smitthärdarna. Prova parfym är kanske också kritiskt.
KRAM

Lotta said...

Ja, sista bilden är speciellt magisk!
Det är så vackert med snötäckta granar. Jag tycker bilderna med dimma är härliga också.

Jag har tagit mig ner för en svart pist i Kitzbuhel...men det var knappt!

Skönt att du mår bättre! Fortsätt krya på dig och ta det lugnt.

Kramar!

Lotta said...

Lite liebe finns att hämta hos mig till dig ;)

Kram

Desiree said...

Monica, ja det är nog precis det jag borde se till att göra, ta en eller ett par skidlektioner. Det skulle nog ge väldigt mycket och var riktigt kul också. Får se till att göra detta nästa år.
Kram!

Saltis,jag fattade inte riktigt hur mycket jag hade saknat det förräns vi åkte förra året men skidåkning är verkligen något som jag tycker är kul. Jag tror det vara jättebra att M tog en skidlektion men jag tror det sitter kvar mer kunskap än han tror även om det självklart skulle vara bra med någon lektion till om ni skulle åka igen. Jag hade själv aldrig åkt slalom innan jag var 13.
Kram!

Anne, ja det var verkligen vackert här uppe. Kanske du skulle tycka det vore kul med skidor igen om du provade. Jag åkte inte mycket som ung. Började lite då jag var 13-14 sedan blev det ett långt uppehåll tills jag blev 25-30 och nu har vi börjat åka igen efter våra år i södern. Jag måste säga att jag tycker mer och mer om skidåkning både längd och slalom. Längd är ju lite som att gå på hike fast man har skidor istället för hiking boots.
Usch så trist att ni blev förkylda men jag håller med dig dessa plan och flygplatser är rena rama smitthärdarna. Det är nästan svårt att inte råka ut för något då man passerar på en sådan lång resa. Hoppas ni hunnit krya på er.
Kraaam!

Lotta, tack så mycket vännen. Ja sista bilden gillar jag också mycket. Ser som sagt så mysigt ut med den lilla stugan mitt i den vita snöklädda skogen.
Kram!