Wednesday, January 5, 2011

På tur med längdskidor

Sista dagen ville jag och C prova på att åka lite längdskidor. Att åka utför är kul men att få åka längd tillför ju också att man får njuta av naturen på ett helt annat sätt. C fick låna Fredriks skidor och jag åkte och hyrde längdskidor och pjäxor samt stavar.

Det fanns gott om olika leder att välja bland som var olika långa. C ville först att vi skulle UPP på fjället. Jag är väldigt glad att jag inte lyssnade på honom. Jag tror att vi vare sig hade tagit oss upp eller ner för den delen heller. Själv hade jag inte stått på längd skidor på ca 30 år och det visade sig inte vara helt trivialt att kunna åka på dessa.


Naturen är otroligt vacker här uppe i fjällen. Jag njöt i fulla drag av både naturen och att solen kikade fram och fick lysa lite på oss.

Här tog C lite kort medans jag kommer åkandes på mina längdksidor. Vi valde en led som heter Kalven runt som var 10.2 Km. Det var fullt tillräckligt kan jag meddela. Eftersom vare sig jag eller C hade åkt längd på jättelänge så hade vi inte alls tekniken som krävdes för att kunna åka effektivt. Dessutom gjorde vi misstaget att vi var på tok för varmt klädda. Det visade sig vara stooor skillnad i hur mycket värme som går åt då man åker utför eller åker längd.



Det var gott om folk ute i spåren. Jag gjorde bort mig totalt en gång då jag plötsligt trillar bakåt fast det inte lutar alls. Jag låg där och kravlade med mina skidor då en man passerar mig och C får ursäkta och tala om att vi är nybörjare. Ha ha jo det syntes nog lång väg. Denna led var rätt snäll och inte speciellt kuperad men ändå var det vissa nedförsbackar där jag kände att det här var ganska nervöst.

C hade lite otur med sina skidor som inte var vallade så han fick inget vidare grepp. Efter tre kilometer gjorde han paus för lite trailmix och efter 7 kilometer då vi befann oss vid en värmestuga kollapsade han och sa att han inte skulle åka en meter till innan han fick både kexchoklad och varm choklad. Men till slut tog han sig runt.

Jag kan erkänna att det var riktigt jobbigt. Jag hade inte orkat ett varv till. Det tog oss ca 2 timmar att åka denna mil. Jag fick ganska mycket träningsvärk dagen därpå. Det kändes att man fick använda helt andra muskler än vad man är van vid. Men det var KUL! Jag åker gärna längd igen. Tänkte faktiskt att jag skulle investera i ett par skidor att ha här i Stockholm med tanke på de vintrar som har varit med mycket snö. Detta var roligt och mycket effektiv träning då man verkligen får jobba med hela kroppen.


Den här skylten passerade vi då vi körde tillbaka och jag kan säga att jag inte alls känner mig lockad av att åka Vasaloppet. Nio mil!!!! Nej tack. Det räcker gott med en eller ett par mil framöver. Jag känner inte att jag behöver bevisa något genom att åka Vasaloppet. Jag inser att det dessutom inte skulle räcka att bara öva kondition så att man orkar själva sträckan utan också att man övar in tekniken så att man kan åka på rätt sätt är något som är minst lika viktigt. Det där med rätt teknik får jag öva på mycket mer.

Något annat som var nice med svenska fjällen var att det fanns gott om värmestugor och också som här små öppna stugor med eldstäder där man kunde värma sig efter några åk i backarna. Vi hade ordentligt med kläder på oss och det behövdes även om det inte var tok kallt utan höll sig på 5-6 minus grader. Hade varit riktigt jobbigt om det hade varit 15-25 minusgrader vilket vi är tacksamma för att det inte blev. Man blir kall ändå att vara ute hela dagarna. Vi anlände till backen vid ca 9:30 och var sedan där till ca 15 med ett avbrott för lunch inne i någon värmestuga med lite varmt kaffe och smörgåsar.



Här kommer lite fler bilder. Sådant man inte ser i södern direkt. Sälen är så bra anpassat både för stora och små. Här är en liten som är mysigt nedpackad i en släde där familjevovven som får dra. Detta såg goisigt ut.

Jag måste säga att jag också beundrar de små mycket som åker så duktigt och lär sig styra och bromsa så fint fast de är så små. De får börja försiktigt i de riktigt flacka backarna och åka utan stavar med sina små skidor upp på rullbandet. När de sedan klarar av dessa backar blir det knapplift och lite mer riktiga backar. Det är många som åker med sina barn i sele. Det finns gott om skidskolor. Jag skulle själv gärna ta en lektion. Lille L och F som vi var där med lärde sig jättemycket på bara några få dagar som vi var där. De var bara 3.5 år så nog får barnen lära sig åka skidor tidigt här i Sverige. Själv hade jag aldrig stått på ett par slalomskidor innan jag var 13 och har bara åkt utför mindre än tio gånger i mitt liv hittills men tycker det är kul och är glad att kunskaperna satt där ändå fast det var många år sedan jag åkte utför sist.



9 comments:

nilsandsofia said...

Det ser verkligen helt underbart ut! Men jag kan tanka mig att det var tufft att ta sig runt pa langdskidor! Jag kan inte komma ihag nar jag akte langd senast... sakert 25 ar sedan! Harligt att vara utomhus sa mycket och fakitkst jobba sa mycket med kroppen ocksa. Jag ar sugen pa en skidsemester men eftersom jag ar en valdigt orutinerad skidakare och Ben aldrig har akt vagar jag knappat tanka pa att aka med ungarna..
Kram

Desiree said...

Millan, ha ha jo precis så blev det för oss. Vi hade inte åkt på superlänge men det var väldigt vackert och så skönt att ha fått flera dagar på det här sättet ute i friska luften. Jag kan lova dig att man sov som en stock efter dessa dagar. Jag tror att barnen dina skulle fixa det där med skidor rätt snabbt. Kanske en fjällsemester till någon påsk här i Sverige vore något för er. Det finns ju en hel del andra aktiviteter till fjälls även om man inte åker skidor som hundspann, slädturer, scoter safari med mera.
Kram!

Marie said...

Åh, det är ju så härligt med längdskidor, men visst är det jobbigt! Att börja med milen när du inte åkt på 30 år var väldigt ambitiöst! ;) Skönt att höra att ni tog er runt iaf, men jag förstår att ni hade träningsvärk dagen efter, längd är riktigt bra träning! Längdskidor kostar ju inte så mkt o man kan ha dom i flera, flera år, så det tycker jag nog är ett bra köp för dig!

Saltistjejen said...

Härligt!!!

Annika said...

Löngskidåkning är väl bland de tuffaste sporterna i världen. Snacka om ork! OCH kondis.
Jag har inte stått på ett par längskidor på säkert 25 år. OCH jag skulle bli sjukt stressad om jag åkte en slinga där många åker. Skulle vilja vara ensam, för så dålig skulle jag känna mig :-)
Men vackert är det!! Oj vad fint det är att åka längd om det funkar och man slipper känna sig stressad.
TYCKER också det var superambitiöst att ni tog en hel mil!! MEN power till ER som tog er igenom milen.
Jag bugar och säger "I'm not worthy".
Jag åkte inte slalom förrän jag var 20 bast :-) HAHAHA!!
Underbara bilder!!!
KRAM!!!

skruttplutt said...

Längdskidor är så härligt! Man tränar både kondis och muskler och absolut HELA kroppen! Fina bilde!

Desiree said...

Marie, ja längd blir nog en bra investering känner jag också. Jag får helt klart öva lite mer på tekniken då jag köpt mig ett par.
Kram!

Saltis, japp :-)
Kram!

Annika, ha ha jo jag förstod det för man tränar verkligen hela kroppen. Det som var bra var att man kunde kliva åt sidan och släppa fram andra eller så hoppade de över i motsatt spår och körde om oss vilket de mer än gärna fick göra då det tog lååång tid för oss. Ha ha klart du är worthy :-)
Du hade nog tagit dig runt med. Skönt att höra att det är fler som du som inte provade på salom förräns senare i livet och inte började som liten knatte.
Kram!!!!

Linnea, jepp fick mig en rejäl genomkörare av kroppen men det var superskönt och vackert!
Kram!

Katarina said...

Woop,, Jag ser att mina inlägg till din blogg inte finns här,,, kanske blogger fått fnatt, för det tog så lång tid att ladda inläggen.. suck1

Anna, Fair and True said...

De är så söta de små! Det är då man ska lära sig, när man inte har någon rädsla och fallhöjden är låg