Sunday, December 11, 2011

2011 Nobel Prize Award Ceremony

Saturday December 10th was the Nobel day here in Stockholm, Sweden. It is always on the 10th. Me and C had tickets to the award ceremony taking place at the Concert Hall. We were both thrilled to be here. It was just an amazing experience to be able to be here in the same room as the royal family and the Nobel prize winners. It was just absolutely fantastic from the beginning till the end.


There was a lot of both press and police surrounding the Concert Hall. Besides your invitation you also need to show id to get in. This is the place to be if you love fancy and beautiful dresses. I love to see people dressed up like this. So many beautiful dresses and hair styles. Many ambassadors in fancy and exotic national costumes.
The orchestra and the opera singer Paulina Pfeiffer. Wow, she had an incredible voice.



Princess Christina and not far from her the prime minister, Fredrik Reinfelt and his beautiful wife, Filippa in a truley magnificent sparkling red dress.


The Royal family arrived. I must say we had great seats. We were seated close to the main stage right above and slightly behind the Royal family. Princess Victoria was wearing this lovely blue sparkling dress.

The Nobel prize winners enter.


Everyone is seated.


Both princess Victoria and the Queen had elaborate and perfect hair styling. Not even harsh wind would have moved a single strand out of order.


Professor Olga Botner held a great presentation about the discoveries that Pearlmutter, Schidt and Riess made.


The table where the actual prizes were laying waiting to be handed over to the Nobel prize winners was right below me.



From left to right the Nobel Prize winner in chemistry Shechtman. Then the two Nobel prize winners in medicine, Beutler and Hoffman. I almost wish Beutler from Texas would have worn his boots. Then is the Swedish Nobel prize winner in literature, Tomas Tranströmmer and next to him are the two prize winners in economics, Sargent and Sims.


The three Nobel prize winners in physics rise and are ready to step up to the center when their name is called and be awarded by the King.



Each one steps up to the center as the entire audience is standing. The King presents the prize and award and then everyone applaudes.

As the third prize winner in medicine so tragically happened to pass away just a few days before he even found out that he had received the prize his wife, Mrs Steinman, was there to in honor of her husband receive his prize. She bowed to the audience and then touched us all sitting there by throwing a kiss up into the air for her husband. I hope he can look down on this from heaven and feel pride and happiness.


The star of the evening naturally became the Swedish literature prize winner, Tomas Tranströmer. I assume it may have been his son that assisted him as he as bound to his wheelchair. The applauses he receive just seemed like they would never end. The audience kept going on and on. It just touched everyone sitting there being Swedish so much. Of course there is a special sense of pride if there is a Swede being awarded as it does not happen very often. The old man looked so happy. It was just such a pleasure to watch his excitement as he had his prize in his lap. Hoffman sitting next to him kindly helped him open the red case with the medal.
Queen Silvia wearing a peach colored dress this year. I love the color on her.

Alfred Nobel himself. The decorations were totally magnificent. At first it is so easy to overlook them but then you realize just how many flowers must have been used to dress the podium and walls like this.


All the Nobel Prize winners standing with their awards in their hands as the ceremony was about to end.

The Royal family leaves first.


A long train of people congratulating and shaking hands with the 2011 Nobel Prize winners before it was time for them to leave the Concert Hall and be transported over to the City Hall where the party and dinner are held. Hopefully some day we will get the opportunity to be part of that as well. That would be a dream come true to me. But I am so honored and so thrilled to have been part of the award ceremony. As I sat here I just felt so happy of all the wonderful and amazing moments and experiences I have been lucky to have so far in my life. This is just one of those moments I will never forget and always be grateful for having. Being here meant a lot to me.

Me and C took a walk to the restaurant where we had made reservations for the evening, Sjögräs. We enjoyed a delicious dinner and had lots to talk about.

18 comments:

Victoria said...

Wow! Så häftigt, alltså! Vilken lyckad kväll ni hade och vilken tur att du tog med dig kameran.
Kram!

Desiree said...

Victoria, ja det var verkligen väldigt coolt att vara där och jag är så glad att jag tog med mig kameran även om det stod i inbjudan att det var fotoförbud. När vi kom dit verkade det inte alls vara så eller så struntade alla i detta inklusive jag själv.
Kram!

Swedish in Atlanta said...

Vilken upplevelse! Happy Monday!
Petra

Annika said...

SÅ coolt, Desiree!!
OCH vilka FINA bilder du fick!
Detta är ju ett minne för LIVET!
Jag hade njutit i fulla drag.
BRA platser hade ni också!
IMPAD!
HUR såg du ut? DIN KLÄNNING!!
Så nyfiken.
GLAD att ni gillade Sjögräs, det är verkligen ett av de bästa ställena jag varit på. Hoppas att ni var nöjda.
KRAMAR!!!!

Desiree said...

Swedish in Atlanta, tack ja det var en underbar upplevelse :-)
Kram!

Annika, det var faktiskt väldigt coolt och jag känner mig så lyckligt lottad att vi fick biljetter till detta. Det är en helt annan grej att verkligen vara på plats och få uppleva detta.
Eftersom vi inte skulle på festen och middagen hade jag inte klätt upp mig till tänderna. Jag hade en enkel svart liten klänning och en rosa sjal. Bad C ta en bild på mig men tycker faktiskt inte att de blev något bra. Ljuset var rätt dåligt i foajén. Så jag skippar att lägga ut någon bild på mig. Vi klädde oss fina men inte gala fina. C hade en snygg mörk kostym men inte frack som de andra som skulle på festen.
Kram!

Taina said...

Vilka underbara bilder du tagit. Det är som jag själv suttit med där. Jag kan inte ens föreställa mig atmosfären, men skulle givetvis också vilja vara med just på prisutdelningen. Kan bara drömma om hur det skulle vara. Wow, wow och wow vilken grej du har fått vara med om!

Jag följde lite på svt play och såg när Tranströmer fick sitt pris och applåderna efteråt. Blev så rörd av det hela.

Middagen får du ta nästa år!

Kramar!

Saltistjejen said...

Otroligt Desiree! Jag förstår att det måste ha känts stort att vara där! På plats! Nobelpriset ÄR en fantastisk högtid. Fantastiskt!!!! Det största priset av alla. Så ärofyllt också. Och som forskare vet man ju verkligen HUR MYCKET SLIT som ligger bakom de här upptäckterna som uppmärksammas. Så mycket hårt hårt arbete för i stort sett inga pengar alls. Alla timmar. Alla våndor. All oro. Jag får även tårar i ögonen när jag ser och läser om Steinmans änka. Det känns nära eftersom Steinman hade sitt labb här på M's arbetsplats på Rockefeller och man höll minneshögtid och även firade med hans familj här på universitetet. Jag hörde när familjen höll tal för labbet och andra inbjudna. Jag känner även en av hans post-docs lite eftersom han har sin dotter på samma dagis som vi har E. Han hade dock tur som fått en jättebra publikation innan Steinman avled och ska nu söka jobb. Det är annars väldigt svårt för studenter och post-docs i grupper där professorn avlider eller på annat vis inte längre kan fortsätta stötta labbet. Så tragiskt att Steinman själv inte levde såpass länge att han fick veta att han vunnit. Tänk, bara ett par dagar. två tror jag om jag minns rätt. Jag är ändå så glad över att Nobelkommittén inte tog ifrån honom priset trots att han gick bort innan.

SweFlo said...

Fantastisk spännande! Men jag vill se kort på ER hur ni var klädda! ;-)

Kram!

Marie said...

Guuuuuud vad spännande! Så coolt att få uppleva det här, med alla fina klänningar o all pompa och ståt. Häftigt! Tack att du delade med dig av dina fina bilder!

Charlotta said...

Herregud, vad häftigt! Jag kollade såklart på TV och blev också alldeles rörd när hon tog emot sin mans pris.

eastcoastmom said...

Åh så häftigt! Vilka bilder!

Annika said...

jag tittade pa ceremonin pa SVT Play live och jag kan saga att tararna kom i ogonen nar Transtromer tog emot priset. Han ar min favoritpoet nagonsin sen sakert 15 ar tillbaka!!! Och att vi fick uppleva att just han fick priset innan det var forsent kanns sa stort.

Ja, det maste ha varit en underbar upplevelse att fa vara med IRL.

Suzesan said...

WOW Dr Desirée GRATTIS det där är stort. Oslagbart. Tycker jag.

Vilket minne och härlig upplevelse. Jag hade noig inte andats. Haha.

Vilka bilder och vilken tur du tog med kameran.

Jag såg det på TV och blev så rörd och berörd när Tranströmer fick pris. Min idol.


Han och hans fru har ju ett annorlunda sätt att kommunicera. De kallar det intuativt i media.

Så kämpigt det måste ha varit för Steinmans fru.

Kram
/Susanne

Suzesan said...

*intuitive*

hehe svårt ord......

Kram
/Susanne

Lotta said...

Fantastiskt Desiree! Dina bilder är dessutom så häftiga, tror aldrig jag sett från den "övre vinkeln" tidigare.

Jag blir såklart nyfiken på din klännag! Perfekt att gå ut och äta en god middag efteråt. Jag kommer tyvärr inte in på hemsidan till Sjögräs...ska försöka igen.

Nobelceremonin är så speciellt och emotionell. Vilken ära att få vara med.

Kram!

Linnéa i Colorado said...

Vilken upplevelse! Fantastiskt vackert och så roligt att du bjuder med oss.

Anne-Marie said...

Wow, vilken upplevelse Desiree! Det här evenemanget har jag tittat på så många gånger på TV när jag bodde i Sverige. Och att få vara där och se alla vackra kläder "live" måste vara en otrolig upplevelse. Vilka platser ni hade! Perfekt. Vad bra att du struntade i fotoförbudet. :) Det finns så många starka livsöden som du berättar om här. Tack för att vi fick följa med. Kramar!

Desiree said...

Taina, ja det var väldigt rörande då Tranströmer fick ta emot sitt pris och applåderna som aldrig tog slut. Det var verkligen extra kul att få uppleva.
Kram!

Saltis, ja precis som du säger så vet man ju med sig vilket enormt slit det är bakom något sådant här. Alla de som tar emot Nobelpriset är verkligen värda det till fullo. Så synd om Steinman som inte hann få reda på den fantastiska nyheten. Men kul att flera av årets Nobelpristagare var relativt unga också. Den som höll Nobelföreläsningen om Steinmans upptäckter gjorde tydligen ett helt fantastiskt jobb (jag kunde tyvärr inte gå på föreläsningen). Sedan tyckte jag som sagt att hans änka gjorde en väldigt fin gest som slängde en kyss upp mot himmlen.
Kram!

Sweflo, vi tog faktiskt inte så många kort på oss och de vi tog blev inte så bra för det var rätt mörkt ute i foajeérna. Vi var inte heller galaklädda då vi inte skulle på middagen och festen.
Kram!

Marie, ja du skulle gillat att vara med här. Det fanns otroligt många fina klänningar och håruppsättningar att kolla in :-)
Kram!

Charlotta, ja då kände man sig allt lite extra stolt som svensk. Det var underbart att få vara där och se och uppleva.
Kram!

Eastcoastmom, tack.
Kram!

Annika, jag är så glad för Tranströmer att han fick sitt pris. Att han uppleva något sådant här stort i livet. Nog blev man rörd då han fick sitt pris.
Kram!

Suzesan, tack. Det var jättejätte kul att få gå på detta. En fantastisk upplevelse. Ja det måste känts jobbigt för Fru Steinman men samtidigt måste hon okcså känt en otroligt stolthet över sin make. Det var en otrolig upplevelse på alla sätt att vara där.
Kram!

Lotta, ja det var riktigt bra att få sitta så här i den övre vinkeln. Vi hade kanon överblick över scenen och över nobelpristagarna.
Kram!

Linnéa, tack bara kul att få bjuda med er på ett hörn :-)
Kram!

Anne-Marie, jag brukar också alltid titta på tv varje år. Jag är ett stort fan av nobelpriset och det skulle som sagt vara en dröm som går i uppfyllelse om jag någon dag även får komma med på festen. Men detta var en otrolig upplevelse som jag är så glad och ärad att jag fick chansen att uppleva.
Kram!