Northern End of Hwy 1

 This morning we left Gualala ( I like saying that name for some reason) and continued on north on Hwy 1. When we woke up this morning the rain was pouring down and I felt surrounded by water as I listened both to the rumbling waves and the heavy rain drops falling on the window outside. However, it did stop raining and the clouds scattered and we were lucky enough to get both some blue skies and sunshine. 

 We made our first stop a long the way at the Point Arena's light house. There is a museum here and you are also able to visit and climb all the stairs to the top of the light house for an entrance fee of 7 dollars. That was well worth the money. I think there is something special about light houses. They have a beauty besides the stunning view that they provide if you can enter and get to the top.

 The Point Arena light house was built in 1870 but had to be torn down and rebuilt after the 1906 earth quake of San Francisco as it was severely damaged then. It is still an active light house that operates today making sure that the boats don't crash into the cliffs that surround it's coast.

 I must say we were very lucky with the weather turning out this good as we were driving a long the coast. When we checked the weather yesterday we had prepared our selves  for rain the entire day. But I actually read in a local newspaper this morning that this particular stretch of the coast that also is the western most point of the West coast has it's very own micro climate. The weather here is often clear even if it is foggy at other places a long the coast. 


It is kind of cool having visited the very western most point on the West Coast. This is as close as you get to Hawaii without leaving the mainland on the 48 lower states. I asked the guide at the light house how long it would take to sail to Hawaii from here and he guessed it would take approximately a week.

 Here are some of the views from the top of the light house tower. Pretty stunning views right? On the picture to the right are some cabins close to the light house tower that you can actually rent. There were four separate cottages available for rent.

I just love this rugged norther coast of CA. You don't really come here to swim and sunbathe but more for the spectacular views. The ocean seems so wild and untamed here as the waves crash in over the cliffs. Now it is way to cold to go swimming but I don't think that I would attempt to swim here even if it was warmer. Besides the high waves and many cliffs there are also many strong currents here that can sweep you away. We have seen many warning signs on the beaches. Most of the coast stretch here does not have beaches, it consists of cliffs as you see on this picture. But I love this kinds of coast and landscape. 

The light house in Point Arena also happens to be the highest light house on the West coast (115 feet in height). The number of stairs you have to climb are about 145 or something like that I think the guide said as we reached the top. Yes you do get slightly out of breath as you reach the top.

 Something else that we learnt from the guide in the light house was that the San Andes fault that caused the 1906 earth quake of San Francisco actually cuts through this region not very far from Point Arena. 

 I love the sound of the roaring waves and the ocean spray they create as they hit the cliffs ending up in a fizzy white foam. The landscape and views are amazing.

 These trees are so characteristic of the West Coast being shaped by the winds. The wind was very strong today. There were moments when I almost thought I would get swept away.

 Another fun detail I noticed as we have been driving a long this northern most stretch of Hwy 1 are the signs of each little village stating the population that lives in each town as well as the elevation of the each little town. Most of the towns up here in the far northern end of CA have fewer than 1,000 inhabitants. We have passed towns that only have 50 inhabitants.

 There are lot's of cute small town here that are filled with small shops, cafes and boutiques. 

 It is hard to stop taking pictures of these breath taking vistas a long the coast. This rugged and desolate coastal stretch with all it's mesmerizing views. I am totally in love with it.

 This is the most scenic road I have ever traveled a long. I think it is actually classified as one of the most scenic roads in the world. It is not hard to understand why as you get these stunning views and vistas. The road keeps many turns and twists. If you are the driver you are quite busy looking at the road most of the time because you have to.

 We reached the end of Hwy 1 and continued north on road 101. The road continued to twist and turn but leaving the coast and entering the more dense woods instead. The landscape changed quite dramatically. We passed some signs saying that the road was closed but I guess we did not realize that it actually was closed. We were suddenly stopped and came to something that looked like a construction site. It turned out there had been a massive land slide on the road and the road had to be cleared of mud before anyone could pass through. They had already been working for many hours and towing away about 40 full truck loads of mud. We had the option of turning around and choosing another road or waiting for a while until they had finished up. We decided to wait for a while.

 Again we were pretty lucky because we only had to wait about 20 minutes before they were done and had the road cleared enough so that we could pass. It has been raining a lot in this region and that is something you can see as you pass rivers. They are filled to the very brim with water. There are also a number of signs of flooding here and there. As we were driving through the woods the rain started pouring down again. With the gushing winds and heavy rain the wipers had to work at full speed to clear the wind shield. 

 We also made a brief stop in the small town called Ferndale located close to Eureka. This small town is known for it's many beautiful Victorian homes and it's historic city center. The rain was pouring down so we just made this quick stop and we only had time for a very brief walk a long historic main street before becoming completely soaked.

Now we are spending the night in a small town about a few miles north of Eureka. Tomorrow we are getting up early to get to the Red Wood National Park. That is something I look forward to a lot. We passed some stretches getting here with some pretty big and impressive trees. Even if we have seen the large Sequioas these Red Woods seem large and impressive in a different way. So it's going to be really cool to see them up close tomorrow. 

Norra Kuststräckan av Kalifornien

 Vi lämnade San Fransisco denna eftermiddag efter en trevlig promenad på stan med A och en god lunch där vi åt crepes på en uteservering längst med Chesnut street. Jag och A hann även med ett besök på Sephora en butik jag ständigt saknar i Sverige. Vill tacka både A och K för en helt underbar vistelse i SF och för de härliga dagarna vi fick tillsammans här. 


 Vi lämnade SF men vi lämnade inte dimman bakom oss utan den följde med oss en bra bit i början på Hwy 1 norrut. Stundtals var det så tät dimma att det var svårt att se något alls. Första biten på Hwy 1 då man lämnat SF är dessutom rejält kurvig. Jag var först lite rädd att vi inte skulle få se något förutom dimma och sedan kanske också bli sjösjuk av alla kurvor men både vägen och vädret skärpte sig och blev bättre. Även om vägen helt klart fortsatte att slingra sig så var det inte lika snäva och många kurvor vilket var skönt.

 Vi kom snabbt ut på landet. Gröna kullar med betande kor. Känns som om man körde runt i en reklam för Bregottfabriken. 

 Det klarnade till och med upp en del och dimman skingrade sig. Vi kunde faktiskt cabba ned och njuta av att känna vinden i håret. Jag måste säga att jag känner mig otroligt lycklig lottad som får se och uppleva allt detta. Jag blir helt lycklig inombords att få åka på road trips som denna. Man får så otroligt mycket nya intryck och minnen att bära med sig. Jag känner mig som sagt väldigt lycklig över att jag får chansen och möjligheten att resa så här.

Kring Point Reyes och Bodega Bay finns en hel del söta små byar och samhällen. Här bor ofta bara några hundra personer i varje by. Hwy 1 följer kusten och slingrar sig fram längst med kustlinjen. Dessa trakter är också ostrontrakter. Här ser man hur ostronen fångas och det säljs gott om ostron och andra skaldjur. 

Eftersom det också finns gott om boskap så är det inga problem att få vare sig en riktigt god biff eller något fångat från havet.

 Här kunde man till och med köpa med sig ostron. Det råder en skön mix av BBQ och skaldjur.

Från Bodega Bay fortsatte vi norrut och passerade Jenner samt Fort Ross och Salt Point state parks.

Tyckte mycket om denna norra kuststräcka där havet är vilt och stranden är karg med sina vassa klippor. Havet känns otäjmt. Vågorna kastar sin in bryts på ett hårt sätt. Här finns även starka strömmar så ska man simma bör man nog vara både en duktig simmare och väldigt försktig. Vi såg några som precis varit ute och surfat. Här uppe njuter man av beachen på ett annat sätt än det traditionella sättet med bad och sol. Temperaturen just nu håller sig på ca 15 grader i luften. Vattnet tror jag är på tok för kallt för att ens tänka på att bada. Älskar dock dessa vilda vågor.

 Man känner doften av salt i luften. Vågorna som krashar in mot stranden ger upphov till ett vitt skumigt vatten som sköljer in över stranden.

På sina ställen går korna fritt så att de kan beta på båda sidor om stängslet. 

Man får se upp en del då man kör här.

Vi bor just nu på ett litet motel i den lilla staden Gualala. Vi har till och med denna lilla fake brasa så att vi ska få det lite extra varmt och mysigt på rummet. Hotellet ligger på en klippkant som vetter direkt mot havet. Ikväll kommer jag att somna till ljudet av de vilda vågorna som rullar in mot stranden. Ljudet av dessa vågor som rullar och dånar har jag redan förälskat mig i.

Imorgon fortsätter vi norrut vidare på Hwy 1 tills den tar slut. Vi går sedan på väg 101 och fortsätter ytterligare norrut tills vi når Orick. Då har vi nämligen kommit fram till nästa national park som blir Redwood National Park. 

Vinprovning i Napa Valley

 Igår åkte vi till vindistriktet norr om SF men på vägen ut dit fick vi faktiskt köra på själva Golden Gate bron vilket jag tycker var coolt. Denna bro som blivit San Fransiscos mest kända landmärke. Det är en ståtlig, vacker och imponerande bro. Om det kommer en stor jordbävning är det tydligen en av de säkraste ställena att befinna sig enligt guideboken. Denna bro är byggt för att tåla stor jordbävning och byggd för att kunna svinna  och svaja men ändå hålla. Men denna bro har också en mörkare sida. Det är många som väljer att hoppa från bron och avsluta sitt liv på så sätt. Det som är positivt är att de har kameror som håller koll på potentiella hoppare och de har sedan utbildad personal som lyckas övertala hälften till3/4 av hopparna att faktiskt inte hoppa. Bron befinner sig så högt över vattnet att man inte klarar hoppet. Man kan även promenera och gå över bron om man vill det, som ni ser finns det en gång väg här på höger sida.

 Vi åkte upp på berget på andra sidan precis då vi passerat bron för att få njuta av utsikten. Tyvärr var det relativt disigt och dimmigt här även idag men jag tycker ändå att utsikten över Golden Gate bron och över stan var maffig.

 SF är ju en stad som är olik många andra städer i USA. Bästa sättet att se stan är till fots eller genom allmäna kommunikationer som buss, spårvagn ect. Även bussarna går på kabel. SF är en storstad men ändå en stad som man som sagt lyckas promenera runt mycket i. Då vi varit här tidigare har vi inte fokuserat så mycket på att se sådant som man som turist som besöker SF första gången ser till att checka av på listan. 


Tycker som sagt att San Fransisco är vackert med sin kuperade terräng, närheten till kusten och havet. Bukterna och kullarna med både bebyggelse och som här där man bevarat naturen. Det var mycket cyklister som åkte upp och ner för dessa backar. Snacka om bra och effektiv back träning. 

 Vi åkte ut till vin distrikten som ligger i Napa och Sonoma. Bergen delar av området mellan Napa och Sonoma så man måste korsa bergen om man åker från en del till en annan. Valet föll på Napa för oss denna dag men hade vi haft mer tid så hade man självklart velat besöka båda. I boken har jag läst att Sonoma ska vara lite mer avslappnat och att det är lite mindre folk där. Nu var vi ju här en vanlig torsdag så det var inga köeer och inte speciellt mycket folk alls. Jag tror också att det är mer av högsäsong under hösten då druvorna skördas. Just nu var vinrankorna rätt kala. De allra första små små knopparna har börjat dyka upp men annars så var det vinstockarna man nu såg på långa långa prydliga rader.

Åkte till Domaine och Chandon först. Napa valleys variant på champange. De hade ingen guidad tur här förräns senare så vi storosade runt en del och åkte sedan vidare.

 Lunchen intog vi på detta mysiga ställe som kallas för V-market utanför den lilla charmiga staden Yountville. Vi handlade lite goda ostar, en baugette och lite annat smått och gått i deras deli butik samt en flaska vin och satte oss och njöt av en enkel men väldigt god picknick.

Sedan åkte vi till Beringer vineyards. Här bokade vi in oss på den guidade visningen. Det fanns dels en längre visning på 1 timme och en kortare på en halvtimme. De flesta guidade visningar är just runt en halvtimme till en timme. Då brukar det också ingå vinprovning vilket det gjorde för oss på denna. Här så kostar det att smaka på vin på de flesta vingårdarna men att den del eller hela kostnaden dras av om du också köper vin. I Europa är ju gratis på de flesta ställena att prova vin men här funkar det lite annorlunda.

 Huset som tillhör Beringer gården. 

 På många ställen passerade vi stora fält med gula blommor som först såg ut som rapsfält men när jag frågade A sa hon att det inte var raps utan senap. Här på vingårdarna kan man således köpa en hel del olika lokala senapssorter som är kul.

 Våran guide Tim berättade om gårdens historik och visade oss runt i de stora vinkällaren. Vi fick även varsitt glas att provsmaka ur. Det mesta lagras fortfarande på stora ekfat här. Gillar att man kör old style med ekfaten som är så vackra. Vinerna här var inte viner som man köper för att lagra utan bör konsumeras inom ett par år högst eller med en gång.

 Fanns en portion av källaren där de hade lite äldre vin som lagrats sedan 30-talet men de flesta viner de producerade var som sagt gjorda för att inte lagras. Så vackert med de riktigt stora ekfaten. 

 Vi fick en kort sväng ute på ägorna också för att kolla in vinrankorna. Just nu syns inte mycket alls på dessa vinstockar. Tittade man noga såg man att de precis hade börjats knoppas. 
Något vi skulle uppmärksamma tyckte Tim var formen på vinstockarna som hade rätt stor variation mellan de olika vingårdarna. Det fanns inget rätt eller fel utan man experimenterade och hade olika tradition av hur man klippte sina vinstockar.

 Sedan var det dags för själva vinprovningen. Lite mer formellt och elegant stuk på den jämfört med vinprovningar vi varit på i Europa där man får ett litet provglas i själva vinkällaren som man sedan smakar på några viner ur vilket jag kan tycka har sin charm. Här hade de dukat upp ett bord till oss som varit med på den guidade turen. Vi fick prova tre olika sorters vin. Det var först ett vitt chardonnay vin. Väldigt milt och trevligt. Tydligen är många av Chardonnayerna härifrån Napa och Sonom just fina och milda på detta sätt. Det är mycket jag fortfarande inte kan om vin och jag är inte speciellt duktig men jag tycker att det har blivit roligt att lära sig lite mer för varje gång. 


Sedan fick vi prova ett rött och sist även ett  sötare efterrättsvin. Vi fick en brödpinne, en bit ost (gruyere) och en pralin med vit choklad med aprikosfyllning. Sedan fick vi provsmaka varje vin för sig och sedan varje vin tillsammans med de små munsbitarna vi hade på våra tallrikar för att få fram hur mat/smak påverkade valet av kombination mellan vin och mat. 

 Till sist avslutades turen i vinbutiken. Men vi köpte inte med oss något denna gången. Något man ska tänka på när man åker ut till vindistrikten i Napa och Sonom är att de flesta vingårdarna öppnar runt kl 10 och sedan stänger redan vid 16. De flesta guidade turer är som sagt på någon timme och hålls vid specifika klockslag. Det kan vara klokt att välja ut några vingårdar man vill till på förhand och sedan köra 2-3 stycken på en dag högst. Jag tror inte man hinner med så mycket mer på en dag. Vill man besöka både Napa och Sonoma ska man nog se till att ha 2-3 dagar på sig här. Det finns gott om charmiga småstäder med hotel och bed and breakfast.  Från SF tog det oss någon timme att köra hit till vindistrikten. Här ute finns några av de allra bästa resturangerna. Mat och vin hör ju ihop. Vill man uppleva god mat och gott vin tillsammans ska man nog helst bo här ute ett par dagar så att man kan njuta av en längre middag med vin utan att behöva köra tillbaka hela vägen till SF. 


Några av resturangerna är verkligen topp of the line här och kräver att man bokar bord minst 2-6 månader innan. För att få ut mesta möjliga av sitt besöka här bör man ha läst på en del och plannerat. Vi kände oss nöjda med dagen. Självklart hade jag kunnat tänka mig att gärna ha lite mer tid så att man även hade hunnit med lite vinprovning i Sonoma men det får bli en annan gång.

 Såg detta otroligt vackra Magnolia träd som stod i full blom. Så vackert!

Sedan var det dags att återvända in mot stan och mot dimman som återigen svepte in Golden Gate bron då vi passerade på tillbaka vägen.